Benghazi – reaktionens maktbas i Libyen

13 Nov

John Rosenthal från National Review rapporterar om ett Benghazi där de mest reaktionära klickarna tycks dominera.

Vi har tidigare sett fotografiet från mainstream-media där uppmärksamma tittare noterade det som redaktionen inte sett: Över domstolsbyggnaden i Benghazi vajar Al Qaidas hotfulla flagga – symbolen för den extremt reaktionära saudiska wahabismen.

De NATO-vänliga medierna gick snabbt ut och spekulerade i att det rörde sig om ”en engångshändelse” – utan att redovisa något som de kunde stödja detta påstående på. Men sedan dess har det kommit många rapporter om att Al Qaidas flagga ostört har fortsatt att vaja över symbolen för makten i Benghazi.

John Rosenthal från National Review rapporterar nu om ett ”hav av Al Qaida-flaggor” i Benghazi (vilket också är rubriken på hans artikel från den 5 november).

Vi har fått frågor om de reaktionära och rasistiska ”rebellernas” övergrepp förekommer i hela Libyen, och om de förekommit hela tiden.

Faktum är att övergrepp, rasistiska lynchningar, rasistiska etniska rensningar, mord och tortyr har präglat de som ”ägt” upproret (dvs de väpnade ”rebell”-miliserna) från den allra första dagen, och har präglat ”rebellernas” aktivitet överallt i hela Libyen där de etablerat sig, och hela tiden.

Det var i Benghazi som upproret startade, och det är också i Benghazi som den arbetarfientliga NTC-regimen sitter förskansad, stödd på de reaktionära ”rebell”-milisernas bajonetter, koncentrationsläger och tortyrkamrar. Det är från Benghazi som de kvinnofientliga lagarna påförts hela det libyska folket.

Rapporten ”LIBYA: AN UNCERTAIN FUTURE: Report on a Fact Finding Mission to Assess Both Sides of the Libyan Conflict” skriver så här om upprorets början i just Benghazi:

”I Benghazi den 12 februari leddes folkets uppror av en advokat. Sedan han arresterats av libysk polis, dök en folkmassa, anförd av tre- till fyrahundra aktivister, upp igen den 15 februari – två dagar före demonstrationerna som det uppmanades till i sociala medier – och gick till attack mot polisstationer, baracker och offentliga byggnader. Två professorer från universitetet i Benghazi – som vi träffade i Djerba – berättade för oss att de såg ’studenter’ som de aldrig förr hade sett, storma ut från universitetet för att ta ledningen över demonstrationerna. Dessa ’studenter’ hotade och angrep professorer som inte deltog i deras aktion och som inte uttryckte stöd för deras paroller.
Ända från demonstrationernas första början utnyttjade islamister och kriminella element situationen genom att angripa högsäkerhetsfängelserna i utkanten av Benghazi där deras vänner satt inspärrade. Efter att ha fritagit dessa män, attackerade mobben polisstationerna och de offentliga byggnaderna och stadens invånare vaknade upp till att se kropparna av poliser som hängde från broarna. Många övergrepp och angrepp förekom mot svarta afrikaner som samtliga anklagades för att vara ’legosoldater’. Det förekom mord, fängslanden och tortyr.”

En rapport från amerikanska West Point som bygger på beslagtagna Al Qaida-dokument, ”Al-Qaida’s Foreign Fighters in Iraq: A First Look at the Sinjar Records”, visar att redan 2007 var Benghazi den tredje största staden i världen när det gällde att förse Al Qaida med rekryter. Men den allra största staden i världen i fråga om rekryter till Al Qaida, var Benghazis grannstad Derna (Darnah)! Rapporten konstaterar:

”Both Darnah and Benghazi have long been associated with Islamic militancy…”

Det var i Derna som det Islamiska Emiratet proklamerades av ”rebellerna” redan en av de första upprorsdagarna i februari.

Franklin Lamb rapporterar från Benghazi i denna veckas upplaga av Counter Punch:

”Det ‘nya Libyen’ har inlett sin egen ‘Terror’, som sprider sig som en löpeld […]
I den nuvarande atmosfären hör man ofta att någon ‘har försvunnit’, vilket, beroende på vilken politisk åsikt man har, vanligtvis är goda nyheter och betyder att personen i fråga gått under jorden och gömt sig eller flytt landet. Alternativt heter det att en person ‘är försvunnen’, vilket betyder att hon eller han har gripits av den nya regimen och är borta, förmodligen för evigt, utan ett enda spår som de närmaste har att följa. […]
De människor som i allt större utsträckning råkar ut för ‘försvinnande-skvadronerna’ är familjemedlemmar och vänner, till och med tidigare hemanställda såsom trädgårdsmästare, vaktmästare och hushållsanställda till folk associerade med den förra regimen. Tortyr har blivit det normala sättet att få information om var det finns människor som misstänks för att fortfarande stödja den gamla regimen.”


Filmklipp från igår: Den ena ”rebell”-milisen förbereder sig för att attackera den andra ”rebell”-milisen. (Undrar vilken sida ”rebellernas” beundrare inom den svenska vänstern tycker att vi ska stödja? Kanske båda på en gång?)


”Rebell”-miliser beskjuter varann, med den skräckslagna civilbefolkningen fångad i korselden.

Tillbaka till Klassperspektivs huvudsida

Annonser

Ett svar to “Benghazi – reaktionens maktbas i Libyen”

  1. Kerstin 13 november, 2011 den 1:42 f m #

    Och nu kan det ju vara intressant att erinra sig Obamas uttalande i början av eländet, 30/3 2011. Då sade han så här:

    Our focus has been clear: protecting innocent civilians within Libya, and holding the Qaddafi regime accountable.
    Left unchecked, we have every reason to believe that Qaddafi would commit atrocities against his people. Many thousands could die. A humanitarian crisis would ensue. The entire region could be destabilized, endangering many of our allies and partners. The calls of the Libyan people for help would go unanswered. The democratic values that we stand for would be overrun. Moreover, the words of the international community would be rendered hollow.
    … the United States is prepared to act as part of an international coalition…. I have directed Secretary Gates and our military to coordinate their planning, and tomorrow Secretary Clinton will travel to Paris for a meeting with our European allies and Arab partners about the enforcement of Resolution 1973. We will provide the unique capabilities that we can bring to bear to stop the violence against civilians, including enabling our European allies and Arab partners to effectively enforce a no fly zone.

    http://www.fas.org/sgp/crs/natsec/R41725.pdf (citatet ovan från sid 3)

    Så det kan knappast sägas ha varit en lyckad operation – om detta verkligen var målet, men var det det?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: