Libyen: Är NATO på väg att ge upp?

1 Okt


NATO:s stridsflyg bombar Sirte.

Det ser ut som om NATO:s strategi i Libyen håller på att kollapsa.

Både utländska observatörer och NTC-representanter erkänner att NTC-armén inte skulle klara sig utan NATO:s bombningar. Men nu verkar det som om inte ens NATO:s bombningar räcker för att den vacklande NTC-armén ska klara sig.

NTC har visat sig oförmöget att ta full kontroll över hela Libyen. Flera försök i början av september att storma Bani Walid slutade med ett förödmjukande nederlag för NTC-armén, som nu verkar ha gett upp sina planer på att inta den staden.

Därefter koncentrerades alla krafter på att inta Sirte. Men trots nära 500 bombanfall av NATO:s stridsflyg och upprepade attacker av starka NTC-styrkor, har stadens försvarare lyckats slå tillbaka alla attacker och driva ut angriparna i öknen igen.

Flera rapporter kommer nu om demoralisering och interna slitningar inom NTC-armén som en följd av detta.

För åtta dagar sedan proklamerade Mahmoud Jibril, ledaren för NTC-regimen, att Sirte skulle falla ”inom 48 timmar”.

Idag kommer helt nya signaler från NTC:s ledarskap: NTC-ledaren Mustafa Abdel Jalil ber Sirtes försvarare om 48 timmars vapenvila.

Det officiella skälet anges vara att ”Sirtes invånare ska få tillfälle att fly ut ur staden”. Det är ett intressant uttalande från en regim vars armé bombarderat städer som Sirte och Bani Walid i en månad utan uppehåll, från en väpnad grupp som under hela den gångna sommaren vägrade att acceptera Khadaffi-regimens förslag om vapenvila. Det är ett medgivande av misslyckande, ingenting annat.

Det kommer också – än så länge obekräftade – uppgifter om att NTC-armén (”rebellerna”) ska ha drivits ut ur flera städer i västra Libyen, samt om framgångsrika gerillaattacker mot NTC-trupper inne i Tripoli. Bland annat ska CIA- och NATO-högkvarteret i Tripoli ha ockuperats och bränts. En video cirkulerar på youtube som uppges visa detta.

Något som däremot är bekräftat, är att Tripolis rasande invånare nu tar till gatorna för att kräva att de impopulära ”rebellerna” lämnar deras stad. Se föregående inlägg på Klassperspektiv.

Ovanpå detta kommer nya – och för NTC:s del säkerligen mycket oroande – signaler från amerikanskt håll. Efter en intervju med general Carter Ham – chefen för USA:s Africa Command och tidigare högsta befäl för flygoperationerna över Libyen – skriver Associated Press:

”Det militära uppdraget i Libyen är i stort sett uppfyllt och NATO:s deltagande kan komma att avslutas så tidigt som nästa vecka efter de allierade ledarnas möte i Bryssel.”

Enligt general Ham skulle NATO kunna fatta detta beslut ”även om den störtade ledaren Moammar Khadaffi är fri och hans styrkor fortfarande håller platser som Sirte och Bani Walid”. General Ham, det högsta amerikanska befälet i Afrika, citeras i AP-artikeln:

”Att han [Khadaffi] fortfarande är fri någonstans är verkligen en angelägenhet för libyerna själva snarare än för någon annan.”

General Ham tillade att president Obama och andra västliga ledare hela tiden klargjort att det handlat om att skydda folket, inte döda Khadaffi.

Det är verkligen helt nya signaler, och man måste fråga sig vad som ligger bakom denna omsvängning i retoriken.

Inte nog med att general Ham signalerar om ett snart avslutande av NATO:s stöd till NTC:s krigföring – dessutom säger han att han ”inte ser någon större amerikansk roll i att träna eller ge annat militärt stöd” åt NTC-regimens armé.

Däremot förutser han att flyg- och flottstyrkor ur U.S. Africa Command tar över operationerna i Libyen efter NATO, men då inte genom flyganfall mot NTC:s motståndare, utan med ”övervakning med bland annat drönare” för att ”bevaka vapenförråd” och ”tillse att inga vapen transporteras från Libyen till grannländerna”.

I det sistnämnda kan man helt klart utläsa en växande oro för islamistiska terroristgrupper i Libyen, som rapporterats utgöra en viktig del bland ”rebellerna”.

Det är ännu för tidigt att dra några säkra slutsatser om vad de nya signalerna från detta höga amerikanska militära befäl kan betyda. Men helt klart är det signaler som tyder på att högt uppsatta personer på den amerikanska sidan har börjat tänka om beträffande Libyeninsatsen. Utan tvekan är det ett resultat av det sega motstånd som bjudits av invånarna i städer som Sirte och Bani Walid, och det är förstås något som ger råg i ryggen åt dessa.

Tillbaka till Klassperspektivs huvudsida

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: