Libyen: Stoppa Natos bombningar!

31 Aug

Media rapporterar att Nato bombar Libyen i samma omfattning som tidigare, trots att slutstriden i Libyen ser ut att gå mot sitt slut. Varje dag genomförs flygbombningar av runt fyrtio mål. Enligt Natorapporten bombades 38 olika platser enbart i städerna Sirte, Bani Walid och Hun i går.

Språkbruket från Nato är verkligen intressant. Det påstås att Nato bombar när de ”upptäcker ett hot mot befolkningen”. Man kan ju fråga sig hur en trängd befolkning i en belägrad stad kan hota befolkningen.

Vissa borgerliga medier är snabbare än den bombvänliga delen inom vänstern med att börja ifrågasätta hur detta går ihop – exempelvis Sky News, som även ger en del information om Natos bombkrig mot Sirte, Bani Walid och Hun:

ITN News visar raketbeskjutningen av staden Sirte

Tillbaka till bloggens huvudsida

Annonser

Ett svar to “Libyen: Stoppa Natos bombningar!”

  1. Börje Schellin 17 oktober, 2011 den 1:18 e m #

    Jag menar att det från olika håll görs försök att förringa omfattningen av ”rebellernas” övergrepp mot bl.a. svarta i Libyen. Hur historien kommer att döma beror på vem som segrar. Vi vet ännu inte om utrensningar och övergrepp kommer att bli en marginalanteckning eller benämnas som folkmord. Vi vet heller inte idag helt omfattningarna av övergreppen. Om några år kanske vi får klarhet om ”bloggvänstern” ”hallucinerar” om folkmord.

    Jag kan dock inte i detta sammanhang låta bli att dra mig till minnes och lyfta fram en artikel som fanns publicerad i Socialistiska Partiets tidning Internationalen (nr 17 den 16 maj 1975) med anledning av det påstådda ”skräckväldet i Phnom Penh” och då artikelförfattaren sade sig vilja ”nysta upp denna härva av lögner och hyckleri”.

    I det fallet har vi facit! Jag bifogar artikeln i sin helhet:

    Stampe

    Internationalen nr 17 (16 maj 1975):

    ”Om CIA som John Blund i Svenska Dagbladets mardrömmar — eller
    Lögnerna om KAMBODJA!

    »De onda aningarna har rikligen besannats. Inte ens pessimisterna kunde väl föreställa sig att bakom de tidigare uppgifterna om tvångsutrymning av Phnom Penh och andra större städer låg en verklighet så grym att tanken nästan vägrar att följa med». (Svenska Dagbladet 10/5 -75)

    Det mörkblå bläcket har flödat ur högermännens pennor den senaste veckan. Inte bara Svenska Dagbladets redaktörer har skvätt ner sina manuspapper:
    Norrbottenskuriren talar om att »undergång hotar». Nya Wermlandstidningen skriker om en »mardröm» där »människor blir deras /kommunisternas/ slavar och offer».
    Göteborgspostens Lars Hjörne får det till »skräckväldet i Phnom Penh»…

    Tidningar som Dagens Nyheter och Aftonbladet är mer fattade. De är bara lätt »oroade»…
    Vad är det då som har hänt i Kambodja? Vad är det för verklighet som gastkramar högermännen?

    Låt oss först sammanfatta Svenska Dagbladets version:
    Phnom Penh förvandlades till en skräckstad. Två miljoner människor drevs »bort från städer och hem och ut i lidande och nöd». På gatorna sköts det vilt. Människor mördades och hotell och affärer stacks i brand. Sjuka och sårade slets upp från sina bäddar och tvingades bort.
    För de franska diplomaterna i Kambodjas huvudstad blev livet dessutom
    »något av en mardröm»:
    — Ibland kunde representanter för de röda khmererna anlända mitt i natten och kräva samtal. konstaterar tidningens ledarskribent upphetsat.

    Svenska Dagbladets specielle korrespondent. Sydney Schanberg från New York Times, spär på ytterligare i ett »personligt direktreportage»:
    — Long Borets ögon var rödsprängda och verkade förgråtna. Han hade troligen varit uppe hela natten. Även hans hustru och barn befann sig fortfarande landet.

    TILLBAKA MOT ETT BÄTTRE LIV

    Låt oss sedan nysta upp denna härva av lögner och hyckleri. Ord för ord.
    Drevs verkligen »två miljoner människor bort från städer och hem och ut i lidande och nöd»?
    Knappast, mer än tre fjärdedelar av Phnom Penhs innevånare var flyktingar.
    De hade drivits in till sjukdomarna, svälten och övergreppen i huvudstaden av USA:s terrorbombningar. Där hade de fösts ihop som boskap i stinkande läger. Sina hem hade de på landsbygden. Det var där de kunde få sin försörjning. Utan USA:s coca-cola och bacon, från en av världens största luftbroar genom tiderna, hade de flesta dött av svält.

    Efter befrielsen ansåg FUNK det som livsviktigt att dessa människomassor återvände hem.
    I staden väntade bara sjukdomar och svält. All ekonomisk och sanitär struktur hade brutit samman.
    Samtidigt ropade Kambodjas åkrar efter arbetskraft. Oändliga mängder areal låg till följd av kriget obrukade. Miljoner risplantor behövde sättas ut.
    På landsbygden har FUNK dessutom hunnit bygga upp en välorganiserad ekonomisk och social administration. Enligt le Mondes auktoritativa korrespondent Patrice de Beer kunde FUNK väl ta emot de hemvändande massorna. Under hemtransporten såldes exempelvis regelbundet ris och vatten till ett tre gånger lägre pris än det som gällde i Phnom Penh före befrielsen. Pagoder hade rustats upp till härbärgen över natten.
    Där registrerades också människorna. De fick tala om var de hade sin hembygd osv. Uppenbart i syfte att underlätta återförening av splittrade familjer.
    En bombvåg från USA över huvudstaden bedömdes också med rätta som en möjlighet.
    Människorna drevs alltså inte bort från »hem och ut i lidande och nöd».
    De återvände hem till ett bättre materiellt och socialt liv.

    CIA SOM JOHN BLUND

    Nå, sköts inte människor ner? Stacks inte hotell och affärer i brand?
    Jo. ett fåtal människor sköts ner. Soldater i motståndsfickor, samt en handfull desperata småkapitalister. Men all seriös information talar bara om ett fåtal.
    Det är CIA som varit John Blund i Svenska Dagbladets mardrömmar…

    En del lyxaffärer, spelhålor, bordeller och överklassvillor brändes också ner.
    Enligt le Mondes information plundrades dock inte affärer. Den plundring som ägde rum, iscensattes av berusade marionettsoldater. Här såväl som i södra Vietnam.
    Ja, men sjukhusen, vräktes inte döende ut på gatorna?

    Naturligtvis var dessa transporter ett problem. Men skräckhistorierna har ingen reell grund. Ingen har med egna ögon sett alla de lik som ska ha staplats i dikena utanför Phnom Penh.

    Två unga medlemmar i organisationen »Jordens vänner», som sett sjuktransporterna utanför staden, berättade också för Patrice de Beer att »revolutionärerna tycks ha en god infrastruktur och förfogar både över traditionell och kinesisk medicin».

    Det är också klart att »sjukhusen» i staden inte var sjukhus. Rapporter före befrielsen talade om de otroliga missförhållanden som rådde. Brist på vatten, medicin, bäddar, läkare osv.
    Ute på landsbygden finns dessa resurser. Förmodligen såg FUNK det som en tvingande nödvändighet att utrymma sjukhusen, både av dessa skäl samt på grund av bombfaran.

    Detta utesluter naturligtvis inte enskilda övergrepp. De som fanns på sjukhusen var så gott som alla sårade marionettsoldater, det låter inte särskilt otroligt att en del enskilda röda khmerer var nonchalanta under dessa transporter.
    De som de bar på var deras f d fiender, de som dödat deras barn och bombat deras hem.

    Hur tror exempelvis Svenska Dagbladet att koncentrationslägrens judar behandlade SS-soldaterna, som gasat ihjäl deras barn, när de ställdes öga mot öga med dem efter Hitlers fall?

    Denna genomgång kunde räcka för att avslöja högermännens hycklerier och liberalernas oro. Men för att göra bilden fullständig ska visa upp det mest absurda i den mörkblå hysterin.
    Svenska Dagbladet tycker alltså att det var något av en mardröm för de franska diplomaterna. när de väcktes mitt i natten. Vidare ojar man sig över Lon Borots rödsprängda ögon.
    Så hemskt! Så fasansfullt!
    Fanns det verkligen inte fog för FUNK att vara misstänksamma mot fransmännen och de andra utlänningarna på ambassaden? Den franska opiumimperialismen i Indokina är väl inte helt okänd?

    Rapports Olle Tolgraven talade dessutom exalterat i TV om hur CIA-agenterna inne på ambassaden slaktade de grisar som de fått:
    — De var vana, sa han. De visste vad de gjorde. De hade gjort sånt förr…
    Javisst, CIA-agenter kan slakta. Både grisar och Khmerer!
    För Svenska Dagbladet är det en mardröm att bli väckt mitt i natten. Vad är det då att vakna, eller kanske inte vakna alls, till ljuset av bombkrevader?
    Vad är då USA:s och marionetternas mord på 600 000 kambodjaner.
    Trots att FUNK visste, vilket patrask som huserade på franska ambassaden, så fick de en bra behandling.
    DN:s Sven-Erik Sjöberg talar bl a om »soppa, rostade bananer och rödvin».
    Dessutom åts det alltså stekt gris…

    Lon Borets förgråtna ögon kan bara en reaktionär hysa medlidande med.
    Tänk om Svenska Dagbladets specielle korrespondent från Berlin för trettio år sedan hade skrivit så här:
    — Hitlers ögon var rödsprängda och verkade förgråtna. Han hade troligen varit uppe hela natten. Även Eva Braun befann sig fortfarande i landet…
    Nu var Hitler klokare än Lon Boret. Han sköt sig själv.

    Dessutom kan det tilläggas att Lon Borets hustru släpptes fri, detta enligt Patrice de Beer.
    Till sist ska vi avsluta med en liten sedelärande historia.
    Ett demagogiskt galanteri kanske borgaren skulle säga. Bedöm själv:
    För tänk om Lars Hjörnes pappa. Harry, skrivit om »skräckväldet i Oslo» när Quisling avrättades.

    Det kanske inte var så långt ifrån att han gjorde det heller. När Hitlers trupper invaderade Norge flera år tidigare skrev Harry Hjörne nämligen att »vi måste anpassa oss till en ny tid»..

    Tack vare denna anpassning vann Göteborgsposten över en stor del av den inopportuna Handelstidningens annonsörer. Köpmännen i Göteborg höll sina pekfingrar i luften…
    Göteborgsposten blev så stor och fet. Handelstidningen liten och mager.
    Till sist las Handelstidningen ner.

    Harrys pojke Lars ärvde så pappas tidning. som har monopol i hela väst-Sverige.
    På dess redaktörsstol sitter han nu och skriver om »skräckvälde» i demokratins namn…
    Hyckleriet är gränslöst…

    Men trots detta kan vi jubla. Högermännens hets är ett uttryck för förlorarnas desperation. Imperialismens nederlag i Indokina har tagit dem hårt.
    De är förgrämda och sura.
    Leve det fria Kambodja! Mot ett socialistiskt Indokina!”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: