Inga eftergifter åt högerns attack på demokratin

13 Aug

Som vi skrivit tidigare i Klassperspektiv, utnyttjar de härskande det slags upplopp som vi nyligen sett i England till att urholka demokratin och de mänskliga rättigheterna. Vi får aldrig glömma att den demokrati, de samhälleliga rättigheter som folkflertalet fakitskt har, inte kommit till stånd av någon annan anledning än ett massivt folkligt tryck på den härskande klassen.

Denna härskande klass strävar förstås efter att härska så oinskränkt som möjligt, och önskar innerst inne bort demokratin och rättigheterna för oss andra. Det är bara det att om de inte lättade litet på trycket, skulle de till slut få ett fullskaligt uppror på halsen.

Visst, det moderna ”prästerskapet” – medierna och skolan – försöker slå i oss den naiva uppfattningen att de styrande bara vill oss väl, och att de härskande tycker att det är bra att deras egen totala makt naggats i kanten av eftergifter av demokrati. (Som om ens något av allmän rösträtt, kvinnlig rösträtt, organisationsfrihet, rätten att bilda fackföreningar, rätten att strejka, etc, etc någonstans tillkommit utan hård folklig kamp mot en motvillig härskande elit.) Visst, många sväljer okritiskt denna katekes på samma naiva sätt som deras förfäder svalde husförhörets sagor om jungfrufödsel etc.

Men det förändrar inte faktum. Så fort det uppstår en spricka bland oss härnere, så fort en ganska stor grupp av oss glömmer lärdomarna och börjar hålla med överheten om att inskränkningar i våra fri- och rättigheter är nödvändiga, så är överheten snabbt som blixten framme med yxan. Vi såg det i USA efter 11 september, och vi ser det nu efter upploppen i England.

Storbritanniens konservative premiärminister David Cameron har redan sällat sig till de makthavare som diskuterar att begränsa de sociala medierna på internet, som rapporteras av Sveriges Radio Ekot. Det är som Aftonbladet skriver: ”Att försöka begränsa internet är inget nytt. Kina, Nordkorea, Burma och Iran gör det regelmässigt.”

Camerons senaste förslag går, som DN rapporterar, ut på att vräka alla familjer med någon familjemedlem som deltagit i upplopp och kravaller från sina statligt subventionerade bostäder. Med klassiskt konservativt språk påstår Cameron att det därigenom går att ”tvinga fram ansvarsfullhet i samhället”.

Vissa vänsterdebattörer kallar detta för ”ansvarslöst” och menar att det bara förvärrar problemen: ”Ingen blir lugnare av att bli vräkt, de kommer bara att bli ännu mer hatiska om de dessutom kastas ut på gatan”. Någon frågade sig retoriskt vad som blir bättre av att fler blir bostadslösa. En annan vänsterdebattör skrev: ”Korkat, Cameron!”

Men Cameron är inte korkad. Han vet istället – som de härskande alltid och överallt gör – att det nu är läge att utnyttja den del av opinionen som kortsiktigt ropar på ”hårdare tag”.

Ökade befogenheter för polisen, ökad kontroll av sociala medier på internet och nu också eventuellt möjlighet att vräka hela familjer där någon deltagit i sådant som staten väljer att definiera som upplopp, passar de härskande utmärkt när vi nu går mot en höst som ser ut att kunna bli fylld av sociala protester mot ”århundradets nedskärningar” i Storbritannien.

För märk väl – det ska eventuellt bli möjligt att vräka hela familjer där någon deltagit i kanske inte upplopp som sådana, utan i sådant som staten väljer att definiera som upplopp. Det kommer att vara tillräckligt för att få många utblottade britter att tänka sig för både en och två gånger innan de går med i stora protestdemonstrationer mot nedskärningar i ett alltmer polariserat politiskt klimat med alltmer politiserade poliskår och domstolar.

Och det gäller många! Tio miljoner människor bor i statligt subventionerade bostäder i Storbritannien, alltså en sjättedel av landets befolkning.

Man kan invända att staten oundvikligen kommer att urholka demokratin när de härskandes makt hotas av folkflertalets protester. – Ja, självklart. Men det folkmassorna har att möta detta med, är sin egen organisering. Det farliga är när staten kan slå till med en sådan urholkning av våra rättigheter innan vi har hunnit organisera oss till motvärn.

Därför måste vi möta varje kortsiktig reflex från en av de våra om att det ”kanske vore bra med sådana hårdhandskar mot ligister”. Som vi skrivit tidigare i Klassperspektiv, är det slags upplopp som vi sett i England enbart en tragedi. Men lösningen kan aldrig vara att vi kliver över till motståndarlägret, till den härskande klassen, som bara vill utnyttja situationen till att inskränka rättigheterna och möjligheterna för oss alla.

Tillbaka till bloggens huvudsida

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: