Libyen – ”övergreppen som nästan ingen bryr sig om”

18 Jul

Human Rights Watch gav stora rubriker den gångna veckan när organisationen rapporterade att den funnit belägg för att libyska rebeller i fyra städer som de erövrat i juni och juli ”skadat egendomar, bränt hem, plundrat sjukhus, hem och butiker, samt misshandlat personer som påstås ha stött regeringssidan”.

Enligt Human Rights Watch bekräftar rebellernas lokale kommendant att ”några övergrepp begåtts” men att det varit i strid mot de order som utfärdats om att inte angripa civila eller skada civil egendom.

NATO kommenterade inte rapporten utan sade bara att den militära insatsen ska fortsätta. Mahmoud Jibril, erkänd av flera länder som premiärminister för Libyen (dvs det rebellstyrda Libyen som erkänts av ett antal stater), citeras i Sveriges Radio Ekot:

– De få incidenterna inträffade i ett tidigt skede av revolutionen och vi har undersökt de fallen. Vi är emot alla övergrepp på de mänskliga rättigheterna, oavsett vem som orsakar dem, säger.

(Mahmoud Jibril tjänstgjorde tidigare i Khadaffis regim och har gjort sig känd som en stark förespråkare av privatisering och liberalisering av ekonomin, bl.a. den libyska oljan.)

Naturligtvis är rapporten från Human Rights Watch en propagandaseger för Khadaffi. Men det förvånar att vissa i den internationella debatten använder sig av denna rapport som något slags belägg för att rebellerna inte förtjänar vårt stöd.

Den oftast alldeles utmärkta – och i fråga om Libyen ovanligt klarsynta – bloggen ”Biology & Politics” menar säkert inte så, men det känns ändå som om denna tillmäter de av HRW dokumenterade övergreppen lite väl stor betydelse som ”symtom”.

Låt oss säga det klart och tydligt: Upproret mot Khadaffi förtjänar ett kritiskt stöd från alla progressiva grupper och individer världen över. Khadaffi är en reaktionär förtryckare som måste störtas. (Och det vet jag att t.ex. ”Biology & Politics” också anser – detta är inte i polemik mot den bloggen.) Detta betyder emellertid inte att alla som är emot Khadaffi är framstegsvänliga eller värda vårt stöd. Det är mycket möjligt att det kommer att behövas ett uppror av Libyens arbetare och fattiga för att störta den nya överklass som (med hjälp av NATO) kanske efterträder Khadaffi.

Men varför denna förvåning kring rapporten från Human Rights Watch? Det är förvisso alltid illa när oskyldiga människor utsätts för övergrepp av detta slag. Men sådana övergrepp hör till bilden i krig, och varför skulle Libyen vara ett undantag? Trodde någon att varje individ på rebellsidan var ett under av självbehärskning? Det KAN faktiskt ha varit fråga om engångshandlingar, överloppsgärningar av enstaka frustrerade rebeller som kanske blev bestraffade efteråt. Det vet vi inte.

Något som fått betydligt mindre uppmärksamhet – och som är ett betydligt allvarligare symtom – är den sedan länge pågående våg av rasistiska övergrepp, rena lynchningar, som faktiskt tycks prägla det rebellkontrollerade östra Libyen.

Det har i flera månader kommit rapporter om ett fruktansvärt rasistiskt våld i det rebellkontrollerade östra Libyen – ett rasistiskt våld riktat mot ”svarta” afrikaner. Detta är ett rasistiskt våld som uppenbarligen inte är några enstaka undantagsfall, utan som snarast verkar öka i omfattning. De senaste rapporterna tyder åtminstone inte på att det är något som minskar, trots att det pågått i flera månader.

Somaliland Press berättade igår att det kommit in rapporter om att mer än etthundra afrikaner från länder söder om Sahara har blivit mördade – lynchade – i det rebellkontrollerade östra Libyen enbart under de senaste två veckorna. Dessutom hålls mer än 200 afrikanska immigranter fångna i ”hemliga installationer”.

Det rasistiska våldet rapporteras också riktas mot ”svarta” libyer: ”Svarta” libyer som vårdas på sjukhus i Benghazi ska ha förts bort av beväpnade män.

Men detta är ingenting nytt. Exempelvis rapporterade media i april om fruktansvärda övergrepp mot ”svarta” afrikaner i det rebellkontrollerade östra Libyen: ”Videoklipp visar rebellernas irrationella och omänskliga grymhet mot afrikaner. En visar en halshuggning i rebellfästet Benghazi av en man som hängde upp och ned, täckt i blod. Hundratals åskådare jublade och filmade den bestialiska scenen till ropen ’Allahu Akbar’…”

Los Angeles Times skrev redan i våras att ”tusentals afrikaner har angripits och förlorat sina hem och ägodelar.”

Journalister och andra observatörer i området tycks vara överens om att en viktig bidragande orsak till de rasistiska övergreppen är att rebelledningen och västmedia spridit ut att Khadaffis regim använder ”svarta” afrikanska legosoldater för att förtrycka det libyska folket.

Rasistiska myter om afrikaner har traditionellt anklagat afrikaner för våldtäkt av ”vita” kvinnor. Det är intressant att konstatera hur västmedia, politiker i väst och libyska rebeller spred ut att Khadaffis ”legosoldater” knaprade viagratabletter för att kunna våldta arabiska kvinnor och flickor, ibland ”så unga som 12 år”.
Detta visade sig vara en skröna, som Cherif Bassiouni, chefen för FN:s kommitté som undersöker brott mot mänskliga rättigheter i Libyen, avfärdade som ”masshysteri”.

Uppgifter om ”svarta” afrikanska legosoldater i Khadaffis sold har fortsatt att spridas som en del av propagandan mot Khadaffi – trots att organisationer som Human Rights Watch konstaterat att det inte finns några som helst belägg för att det förekommit ”svarta” afrikanska legosoldater i östra Libyen.

Istället verkar det ha varit fråga om rent rasistiska överfall på oskyldiga civila gästarbetare från länder söder om Sahara.

Luis Sinco skrev i mars i Los Angeles Times om sitt besök i rebellkontrollerat område i Libyen. Han beskriver sitt möte med en tillfångatagen ”svart” man från Gambia, Alfusainey Kambi, som sade:
”Jag är arbetare, inte krigare. De förde bort mig från mitt hus och [våldtog] min fru.” Längre hann inte den afrikanske mannen. Luis Sinco fortsätter: ”Innan han hann säga mer, sade ett par vakter åt honom att hålla tyst och släpade honom genom öppningen till en cell, vars ståldörr sedan snabbt slängdes igen bakom honom.”

”Ett stort antal afrikaner har råkat illa ut på grund av denna legosoldatshysteri”, kommenterade Los Angeles Times.

Somaliland Press skrev igår:

”Mohamed Abdillahi, Somaliland, 25, låg och sov i sitt hem i Zouara när mobben kom. ’De knackade på dörren ungefär klockan ett på morgonen. De sade ’kom ut, vi ska döda er, ni är svarta, utlänningar.’
Dessa vittnesmål stämmer överens med det som tusentals afrikaner upplevt när de sett Libyens smutsiga sida de senaste veckorna. ’De har attackerat oss och tagit allt från oss’, sade Ali Farah, en 29-årig arbetare från Somalia.
’De var ute efter att döda civila och de misshandlade många av oss. För mig är de som djur’, säger Jamal Hussein, en 25-årig arbetare från Sudan.”

Den franskspråkiga tidskriften Jeune Afrique konstaterar att det är ett ämne som nästan ingen bryr sig om.

Vi som är helt emot bombningarna och kriget i Libyen skulle kunna ställa en enkel fråga till de som förordar NATO-bombningar för att ”skydda civila mot Khadaffi-truppernas övergrepp”: Vilka anser ni ska bomba rebellerna för att skydda de tusentals ”svarta” afrikanerna i östra Libyen från övergrepp? Ett minimikrav borde åtminstone vara att de ”svarta” afrikanerna beväpnas så att de kan organisera självförsvarskommittéer, försåvitt inte myndigheterna i det rebellkontrollerade östra Libyen börjar försvara dem effektivare.

Tillbaka till bloggens huvudsida

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: