Human Rights Watch rapporterar om omfattande rasistisk terror av Libyens ”rebeller” och talar om ”brott mot mänskligheten” – vad säger Sveriges riksdag?

30 Okt

Reportaget från CBS News visar att ”rebellernas” rasistiska terror mot de ”svarta” från Tawergha fortsätter. På en vägg i den tömda staden har någon klottrat: ”Skaffa dig inte en slav om du inte har en piska”.

Human Rights Watch höjer nu tonläget mot NTC och de libyska ”rebellerna” och säger i ett uttalande angående Tawergha, som tömts på sin huvudsakligen ”svarta” befolkning:

”Att tvinga alla invånare i Tawergha att bosätta sig permanent i en annan del av Libyen skulle vara lika med kollektiv bestraffning och skulle vara ett brott mot mänskligheten för för deportationer eller tvångsförflyttningar”. (”Forcing all residents of Tawergha to resettle permanently in another part of Libyawouldamount to collective punishment and would constitute a crime against humanity for deportation or forced transfer.”)

Human Rights Investigations har en lagt upp informativ rapport om Tawergha på nätet, Ethnic cleansing, genocide and the Tawergha.

Att Khadaffi lynchats och allt väpnat motstånd mot NTC och ”rebell”-miliserna bombats sönder av NATO verkar inte spela någon roll – den terror som ”rebell”-miliserna utövar i de erövrade områdena verkar inte avta, snarare tvärtom.

I ett uttalande idag den 30 oktober fokuserar Human Rights Watch på en undersökning som organisationen gjort kring Tawergha och de ”svarta” människorna från Tawergha, och konstaterar:

”Miliserna från Misrata terroriserar flyktingarna från Tawergha”.

Detta pågår även nu. I tisdags den 25 oktober talade undersökningsgruppen Human Rights Watch med en ställföreträdande kommendant för en Misrata-”rebell”-brigad som uppgavs ”vakta” Tawergha:

”Den ställföreträdande kommendanten sade att hans styrkor ’skyddade platsen från förstörelse och plundring’. Men samtidigt passerade lastbilar fulla med möbler och mattor, uppenbarligen plundrade från hemmen, medan männen i lastbilarna tutade och vinkade. Brigadens medlemmar ingrep inte…”

I onsdags, den 26 oktober, såg undersökningsgruppen från Human Rights Watch ytterligare fyra bostäder i Tawergha brinna, och en nyanlagd brand i ett lägenhetskomplex nära basen för den Misrata-brigad som påstods ”skydda” Tawergha.

Ett besök i Tawergha i fredags den 28 oktober visade spår av en fortsatt ”utbredd vandalism”, där bland annat skolan, sjukhuset, butiker och bostäder vandaliserats och plundrats, med flera rum utbrända och innehållet i husen kringströdda på gatorna.

En talesperson för Misratas styrande militärråd säger, enligt en rapport från nyhetsbyrån AP idag 30 oktober, att han ansåg att ”Tawergha skulle utplånas från kartan” (”Tawergha should be wiped off the map”) men att ”det slutliga beslutet” ligger hos NTC.

Talespersonen för Misratas styrande militärråd citeras av AP:

”Om det var mitt beslut skulle Tawergha försvinna. Det skulle inte existera.”

Sådana blodisande ord från ”rebell”-ledningen kan förklara de ohyggliga excesser i mord, plundring och tortyr som de så kallade ”rebellerna” gör sig skyldiga till. Human Rights Watch har genom en ingående undersökning över hela landet funnit klara belägg för att ”rebellerna” gjort sig skyldiga till mord på obeväpnade Tawergha-bor, godtyckliga bortföranden av Tawergha-bor, tortyr på Tawergha-bor, och t.o.m. tortyr till döds av Tawergha-bor.

Vittnen berättar hur ”rebellerna” utövar ren jakt på ”svarta” människor från Tawergha, under hånfulla, rasistiska rop som ”slavar, slavar”!

I ett av många fall blev två män från Tawergha infångade av ”rebeller” långt efter det att Tawergha erövrats. En av de tillfångatagna ”svarta” männen berättade för Human Rights Watch hur det gick till:

”De tvingade oss att ställa oss på knä. En av rebellerna sparkade min kusin på näsan med sin stövel. En av dem riktade sitt vapen mot mig, så för att hindra honom från att skjuta mig sprang jag emot honom. En av dem sade att de skulle lägga oss under bilen och köra över oss… Min kusin grät eftersom hans näsa hade brutits. Sedan började de skjuta, och två kulor träffade mig i sidan och en träffade min kusin i benet. De sade att vi skulle sträcka ut våra händer så att de kunde ta av handklovarna. Jag kunde se skelettet i min handled och svimmade…”

Under sin ingående undersökning av situationen för Tawergha-borna har Human Rights Watch besökt fångläger där de hålls av rebellerna. Enbart i Misrata håller de civila och militära ”rebell”-myndigheterna, enligt organisationen för mänskliga rättigheter, ”långt mer än 1 300” människor inspärrade i utomrättsliga fångläger.

Human Rights Watch har besökt fyra av dessa fångläger – som uppvisar stora likheter med de nazistiska koncentrationslägren på 1930- och 1940-talen. I samtliga dessa hölls Tawergha-bor inspärrade, och i två av dessa verkade ”svarta” Tawergha-bor utgöra majoriteten av de internerade.

De flesta av de inspärrade Tawergha-bor som Human Rights Watch intervjuade vittnade om tortyr och misshandel.

En av de ”svarta” internerna från Tawergha berättade exempelvis om hur han torterats av medlemmar av Murdaz-brigaden från Misrata:

”De krävde att jag skulle säga att jag våldtagit. De kräver att de flesta från Tawergha ska säga att de våldtagit. De slog mig. De använde en elektrisk stång mot min rygg och mage… Det gjorde de om och om igen. Och några av dem slog på våra fötter… De placerade mig i en ensamcell och frågade om jag våldtagit; jag sade nej. De frågade varifrån orderna hade kommit i Tawergha. ’Var är dina vapen?’ Jag sade, ’jag är civil… Jag vet inget om det militära.’ De sade att jag skulle erkänna att jag våldtagit fem människor. Jag vet inte varför de ville säga att jag våldtagit just fem människor. De hängde upp mig med en påle mellan mina ben och mina armar. De pryglade upp mig. De använde en hästpiska och sade att jag skulle erkänna… Det höll på i fem timmar. De piskade mig på mina fötter, mina ben, mina händer. Det var många olika människor i civila kläder. De turades om. Förhörsledaren gav order. När jag hade blivit slagen svimmade jag i fem minuter. När jag vaknade, stod de över mig och spottade på mig och svor åt mig och sade: ’Vi ska skicka tillbaka dig till Afrika!’ ”

Enligt Human Rights Watch hade den här mannen ärr över hela kroppen som stämde överens med hans vittnesmål om den tortyr han utsatts för av rebellerna i deras fångläger.

Just beskyllningarna om våldtäkt verkar vara en vanlig beskyllning som de rasistiska ”rebellerna” riktar mot ”svarta” människor från Tawergha. Men som CBS News konstaterar (se filmklippet ovan) är det svårt att hitta några belägg för att Tawergha-bor utfört några våldtäkter.

I den rasistiska traditionen mot ”svarta” människor är emellertid anklagelser att ”svarta” män våldtagit ”vita” flickor lika vanlig som anklagelsen mot romer att de ”stjäl”. De ”svarta” människorna i Libyen får finna sig i den dubbla anklagelsen från ”rebeller” och (i vissa fall) ”rebellernas” anhängare i väst att de ”utfört våldtäkter” och ”varit legoknektar”. Båda dessa anklagelser finns det väldigt lite, om några över huvud taget, belägg för. Ändå förs anklagelserna vidare som ett led i den rasistiska traditionen, och leder till de mest fruktansvärda övergrepp.

En Tawergha-bo berättade att ”rebeller” i Tripoli utsatte honom för så svår tortyr att han till slut gjorde som de krävde och sade att han gjort sig skyldig till våldtäkt:

”Jag erkände att jag våldtagit kvinnor eftersom jag trodde att de skulle sluta då. Men misshandeln fortsatte.”

När Human Rights Watch träffade mannen, uppvisade han färska sår i ansiktet och på armarna, och han blödde ur munnen. Under intervjun för Human Rights Watch förlorade den svårt medtagne mannen till och med medvetandet vid ett tillfälle.

Två andra Tawergha-bor i fångenskap berättade för Human Rights Watch att ”rebellerna” brutit benen på dem och piskat dem upprepade gånger med tjocka gummislangar.

En Tawergha-bo berättar om den tortyr han fått utstå varenda natt i ”rebellernas” fångläger i Sikt:

”Varenda natt slog de mig på mina fötter i 15 minuter, och några av dem slog mig på baken och ryggen. Jag kunde inte sitta på fyra dagar. De hällde kallvatten över mig och sedan tog de en elektrisk stång och satte den på mina axlar, på ryggen, på armarna – i tio minuter varenda natt. Det fick mig att skaka. Jag kan inte beskriva hur det kändes… De använde drivremmen från en motor, en plastslang, en träkäpp, en hästpiska… Jag hade blod i urinen i fyra eller fem dagar.”

De skador mannen kunde uppvisa för Human Rights Watch stämde överens med hans berättelse, och de var röda och svullna fortfarande en månad efter den grymma tortyren.

Det förekommer även rena mord i dessa rebellernas fångläger. Ibland sker dödsfallen som ett resultat av utdragen, sadistisk tortyr – som i fallet med Ashraf Salah Muhammad, en mentalt handikappad person från Tawergha. Två vittnen gav oberoende av varandra för Human Rights Watch samma skildring av hur ”rebellerna” långsamt tog livet honom i fånglägret:

”De började piska honom klockan tio på förmiddagen… Vid middagstid var han död.”

Andra vittnen berättade oberoende av varandra hur ”rebeller” torterade Emhamid Muhammad Shtaywey – en 42-årig sopåkare från Tawergha – till döds i fånglägret på Baladia-gatan i Misrata:

”De slog honom med allt möjligt, över hela kroppen: en vattenslang, ett läderbälte, en käpp; de till och med sparkade honom på bröstet. Han låg på rygg och de slog honom mycket hårt.”

Enligt vittnena krävde torterarna att sopåkaren skulle säga att han gjort sig skyldig till våldtäkt.

Tre vittnen berättade oberoende av varandra om ett annat fall där rebeller mördade en sjuksköterska från Tawerghas lasarett i ett läger för invånare från Tawergha:

”[En Misrata-rebell] kom med sitt vapen och sade åt mig att gå tillbaka [till gården där de andra i lägret hade samlats ihop]. Han slog oss med kolven på sin Kalasjnikov. Jag blev slagen i bröstet. Medan vi gick, sköt en av Misrata-rebellerna två skott – ett träffade Ihsam i ryggen och ett i benet.”

Vittnesmål berättar också om hur de ”svarta” fångarna från Tawergha utsätts för explicit rasistiska förödmjukelser av ”rebellerna” som vaktar dem. I ett fall blev en mörkhyad fånge från Tawergha i ett fångläger i Misrata piskad av ”rebell”-vakter medan de först tvingade honom att springa runt på lägergården, och därefter beordrade honom att klättra upp i en stolpe och ropa: ’Apan vill ha en banan’.

Sådant leder onekligen tankarna till de nazistiska koncentrationslägren i Tyskland på 1930-talet. Här utförs dock tortyren av grupper som de facto fått stöd av NATO, inklusive av Sveriges riksdag beslutat militärt understöd.

Medan delegationen från Human Rights Watch besökte rebellernas fångläger vid Wahda i Misrata den 25 september såg de hur en grupp ”rebeller” tvingade en grupp fångar – samtliga av dem sårade – att gå på knä med händerna bakom ryggen på fånglägrets gård. När delegationen från Human Rights Watch ställde frågor till ”rebellerna” om varför de utsatte fångarna för denna grymma behandling, svarade en av dem:

”Det här gör vi varje dag. Det är en sport…”

Föreståndaren för detta ”rebell”-kontrollerade fångläger uppgav till Human Rights Watch att han inte kände till att sådana övergrepp pågick varje natt, men ändå var han närvarande när vakterna tvingade fångarna att springa och gå på sina knän.

”Rebellernas” rasistiska terror mot de ”svarta” från Tawergha begänsas inte till Khadaffi-sympatisörer som bodde i staden, utan drabbar även ”svarta” invånare som är födda i Tawergha men sedan dess flyttat därifrån – till och med sådana som bevisligen stått på upprorets sida mot Khadaffi. En man som är född i Tawergha men bott i Misrata i 20 år och som deltog i upproret mot Khadaffi berättade för Human Rights Watch att han ändå utsattes för rasistisk förföljelse. När han klagade hos Misratas Säkerhetskommitté fick han istället för hjälp höra att han skulle lämna ifrån sig sin bil till ”rebellerna”; när han sedan kom hem fann han att hans bil hade blivit tagen.

En mörkhyad, gravid kvinna som är född i Tawergha men bott länge i Misrata berättade att när hon besökte Misratas sjukhus för en graviditetskontroll, blev hon avvisad med orden:

”Här behandar vi inte folk från Tawergha.”

”Rebellernas” rasistiska terror mot ”svarta” från Tawergha går vidare, uppenbarligen sanktionerad från botten och upp i ”rebellernas” hierarki. I dag rapporterar nyhetsbyrån AP att myndigheterna i Misrata låtit riva ett höghus i staden (Misrata) där hundratals ”svarta” människor som är födda i Tawergha bodde. Myndigheterna i Misrata sade till AP att det gjorts ”eftersom huset var en sanitär olägenhet”.

Allt detta är bara en liten del av det som ”rebellerna” utsatt och utsätter ”svarta” människor från en enda stad för. Många andra rapporter tecknar bilden av en ”trend av dödande, plundring och andra övergrepp” – för att använda Human Rights Watch’ uttryck – utförda av ”rebell”-miliserna.

Att nästan ingenting av detta kommer fram i svenska medier, är en skandal.

Sveriges Radio Ekot – som har reportrar på plats i Libyen – nöjer sig idag, t.ex. med att rapportera om att internationella brottsdomstolen säger att det finns starka bevis mot Khadaffis son Saif al-Islam. Det är mycket möjligt att så är fallet, men ett kritiskt bevakande nyhetsmedium skulle se det som minst lika angeläget att bevaka de övergrepp som utövas i Libyen idag, av grupper som de facto fått stöd genom beslut fattade av Sveriges riksdag.

Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter skriver om det fortsatta förtrycket i Syrien, men har ingenting att säga om det minst lika omfattande förtryck som utövas av ”rebellerna” i Libyen. Dagens Nyheter har också ett reportage om islamistpartiet i Tunisien, men har ingenting att säga om rasistisk terror i grannlandet Libyen. (Och de små vänstergrupper som, i synnerhet inom Socialistiska Partiet, stött dessa ”rebeller” i bloggar och på debattplats verkar plötsligt inte längre så engagerade i det libyska folkets väl och ve, eller beror deras tystnad på något annat?)

Frågan måste ställas om någon av riksdagsledamöterna kommer att ta upp detta till debatt i den riksdag som fattade beslutet att sända svenskt militärt stöd till NATO – ett stöd gjort det möjligt för dessa ”rebell”-miliser att utöva denna utbredda terror mot civila libyer.

I följande partier röstade man för det svenska deltagandet i den internationella militära instasen i Libyen (med hänvisning till FN-resolution 1973, som kräver skydd av civila i Libyen), och inte en enda av dessa partiers riksdagsledamöter röstade nej till detta:

Vänsterpartiet
Miljöpartiet
Socialdemokraterna
Centerpartiet
Kristdemokraterna
Folkpartiet
Moderaterna

Klassperspektiv vill uppmana sina besökare att kontakta riksdagsledamöter från dessa partier och partigrupper angående uppgifterna från Human Rights Watch och ställa frågan till dessa riksdagsledamöter och partigrupper vad de avser att göra för att fästa uppmärksamheten på dessa omfattande övergrepp och vad de anser att den svenska riksdagen och deras egna partier kan göra för att sätta stopp för dessa övergrepp och ställa de skyldiga till svars.

Frågan bör också ställas hur långt dessa riksdagsledamöter anser att ansvaret sträcker sig för att dessa ”rebeller” har fått möjlighet att utöva dessa övergrepp i denna skala.

Enligt vad ”rebellerna” rapporterar i detta inslag av BBC News, skedde ”rebellernas” erövring av Tawergha i nära koordination med NATO. Det framgår även i rapporten om Tawergha av Human Rights Investigations

Kontakta gärna Klassperspektiv genom kommentarsfunktionen med information om vad olika riksdagsledamöter och olika partigrupper i riksdagen har att säga om detta.

Tillbaka till Klassperspektivs huvudsida

6 svar to “Human Rights Watch rapporterar om omfattande rasistisk terror av Libyens ”rebeller” och talar om ”brott mot mänskligheten” – vad säger Sveriges riksdag?”

  1. Kerstin 30 oktober, 2011 at 7:43 e m #

    Och detta blev känt redan några dagar efter att upprorer i Benghazi startade, så det är inget nytt alls. Skalan har bara blivit mycket större under dessa månader.

    Detta är VI ALLA SVENSKAR, genom vår regering och riksdag, med och stöttar och journalister med och täcker upp för. Skam över det ansvariga, skam över hela den svenska journalistkåren och alla chefsredaktörer i landet.

    Så en länk till en mycket intressant artikel:
    http://mrzine.monthlyreview.org/2011/forte200411.html

  2. klassperspektiv 30 oktober, 2011 at 8:27 e m #

    Tack, Kerstin! Texten som du länkade till är verkligen mycket intressant. Vi vill rekommendera alla att ta del av den.

  3. Kerstin 31 oktober, 2011 at 12:55 f m #

    Sen ser jag att det kan verka som att jag kritiserar er för att detta varit känt länge och att ni inte skrev om det direkt, men så menade jag inte. Det var tänkt som en känga mot media.

    Det är mycket bra att ni skriver om saken.

  4. Kerstin 31 oktober, 2011 at 3:38 f m #

    Så måste jag fortsätta. Nu är jag lite konfunderad för när jag, alldeles i början av upproret i Libyen reagerade och tyckte att det här inte liknade demonstrationerna i Tunisien och Egypten, försökte jag hitta artiklar om Libyen, om dess historia och om vad Ghadafi verkligen var för en figur, samt hurdan den där kung Idris, som Gadafi m fl avsatte, faktiskt var, vad de hade gjort och hur de hade styrt, men jag hittade väldigt lite om saken då. Libyen verkade vara en land i nästan ingenstans.

    Ikväll gick jag in på Wikipedia igen, och nu fanns det en lång, mycket utförlig artikel där om Libyen, inte minst om Ghdafis tid som ledare. Jag tror inte att jag missade den då, utan undrar om sidan inte är ordentligt utvidgad sedan jag var inne och läste den i mitten av mars (tror jag, min blogg är ju utslagen igen just nu så jag kan inte kolla i den när jag först skrev om vad jag hade hittat om Libyen). Hur som helst, det enda jag har är en anteckning nederst på sidan i Wikipedia, att den senast ändrades 21/10 2011. Hur mycket vet jag däremot inte.

    Den var i alla fall plötsligt väldigt intressant, i synnerhet avsnitten längst ner om Ghadafi. Det man läser där är närmast en historia om hans försök att införa en socialistisk direktdemokrati, av ungefär samma sort som man försökte införa i Sovjet en gång, eller i Kina, och som man försökte tillämpa i ex. f.d. Jugoslavien, med självstyrande lokala råd, med konfiskerande av privata företag och kollektivisering av dessa, med arbetarråd på företagen mm. och också med en riksförsamling där råden möttes om större frågor.

    Om det som man kan läsa där nu är korrekt (någotsånär) då är saken klar, då har somliga inom vänstern ivrigt stöttat kontrarevolutionen, de konservativa krafter som var ilskna på Ghadafi för hans form av socialism och för hans kollektivisering av privategendom, utom av bostäder. Detta stämmer dessutom betydligt bättre med det faktum att USA/Nato och även ett konservativt styrt Frankrike, valde att stödda de s.k. rebellerna. För som sagt, jag har hittills aldrig hört att dessa makter stöttat en socialistisk revolution.

    Sidan om Libyen i svenska Wikipedia rekommenderas alltså. Vad gäller Ghadafis agerande är svenska Wikipedia dessutom mycket utförligare än den engelska motsvarigheten på eng. Wikipedia.

  5. klassperspektiv 31 oktober, 2011 at 8:53 f m #

    Kerstin, jag tror inte att någon av oss uppfattade det som kritik mot Klassperspektiv. Gällande Khadaffi, kan hans styre kanske bäst definieras som ett slags bonapartism med vissa proletära inslag. Du hittar en teoretisk text om detta begrepp här:
    http://www.marxist.com/TUT/TUT4-I.html
    Du har nog rätt i att upproret mot Khadaffi kan betecknas som ett slags kontrarevolution. Vi kan nog vänta oss att inte bara kvinnors rättigheter, utan alla i stort sett alla sociala rättigheter som arbetarklassen i Libyen vann efter revolutionen mot kung Idris kommer att rullas tillbaka. Det betyder inte att vi stödjer Khadaffi (lika lite som ett försvar av de sociala rättigheterna i Sovjetunionen per automatik innebar ett försvar av den stalinistiska regimen). Som vi tydligt sett, gjorde Khadaffis styre det svårt för fattigmassorna i Libyen att effektivt försvara de sociala landvinningarna.

  6. Kerstin 31 oktober, 2011 at 10:21 e m #

    Här är länken till den sidan som är intresssant vad gäller Ghadafi och hans regim och tid:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Libyens_historia

    Den första halvan handlar mest om det antika Libyen, det för dagen mer intressanta börjar om man rollar ner ung 1/3 av sidan med rubriken ”Sanusiya-orden”, som den libyske kung Idris var ledare för.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: